Den bortglömda mentorn bakom en Nobelpristagare
Och fadern till Kinas automationsinstrumentation
Dr. Chen-Ning Yang är vida hyllad som en Nobelprisbelönad fysiker. Men bakom hans briljans stod en mindre känd figur – hans tidiga mentor, professor Wang Zhuxi. Utöver att forma Yangs intellektuella grund var Wang en pionjär inom Kinas automationsinstrumentering och lade grunden för tekniker som idag driver industrier över hela världen.
Tidigt liv och akademisk resa
Wang Zhuxi föddes den 7 juni 1911 i Gong'an län, Hubei-provinsen, under Qingdynastins skymning, och var ett underbarn från första början. Efter gymnasiet antogs han till både Tsinghuauniversitetet och National Central University, och valde så småningom att studera fysik vid Tsinghua.
Efter att ha fått ett statligt stipendium studerade han senare statistisk fysik vid University of Cambridge, där han fördjupade sig i den moderna teoretiska vetenskapens värld. När han återvände till Kina utsågs Wang till professor i fysik vid National Southwestern Associated University i Kunming – bara 27 år gammal.
Viktiga milstolpar:
• 1911: Född i Hubei
• 1930-talet: Tsinghuauniversitetet
• 1938: Cambridgestudier
• 1938: Professor vid 27 års ålder
Akademiskt ledarskap och nationell tjänstgöring
Efter grundandet av Folkrepubliken Kina åtog sig professor Wang en rad inflytelserika akademiska och administrativa roller:
- Chef för fysikavdelningenvid Tsinghuauniversitetet
- Chef för teoretisk fysikoch senareVice ordförandevid Pekings universitet
Hans karriärväg avbröts dramatiskt under kulturrevolutionen. Wang skickades till en arbetsfarm i Jiangxi-provinsen och avskärdes från den akademiska världen. Det var inte förrän 1972, när hans tidigare student Chen-Ning Yang återvände till Kina och vädjade till premiärminister Zhou Enlai, som Wang hittades och fördes tillbaka till Peking.
Där arbetade han i tysthet med ett språkligt projekt: att sammanställa The New Radical-Based Chinese Character Dictionary – en långt ifrån hans tidigare fysikforskning.
En återgång till vetenskapen: Grunderna för flödesmätning
År 1974 blev Wang inbjuden av vicerektor Shen vid Pekings universitet att återvända till vetenskapligt arbete – specifikt för att hjälpa en ny generation forskare att förstå viktningsfunktioner, ett koncept som är avgörande för den framväxande tekniken för elektromagnetiska flödesmätare.
Varför viktningsfunktioner är viktiga
På den tiden var industriella elektromagnetiska flödesmätare stora, komplexa och dyra – de förlitade sig på enhetliga magnetfält och sinusvågsexcitering med nätfrekvens. Dessa krävde sensorlängder tre gånger rördiametern, vilket gjorde dem svåra att installera och underhålla.
Viktningsfunktioner erbjöd en ny teoretisk modell – vilket möjliggjorde sensorkonstruktioner som påverkades mindre av flödeshastighetsprofiler, och därmed var mer kompakta och robusta. I delvis fyllda rör hjälpte de till att korrelera varierande vätskehöjder med noggranna flödeshastighets- och areamätningar – vilket lade grunden för modern signaltolkning i elektromagnetiska flödesmätare.
En historisk föreläsning i Kaifeng
I juni 1975, efter att ha sammanställt ett detaljerat manuskript, reste professor Wang till Kaifeng Instrument Factory för att hålla en tvådagarsföreläsning som skulle komma att förändra den kinesiska instrumentutvecklingens kurs.
En blygsam ankomst
På morgonen den 4 juni anlände han i en blekbrun kostym och bar en svart portfölj med ett handtag insvept i gult plaströr. Utan transport övernattade han i ett spartanskt pensionat – inget badrum, ingen luftkonditionering, bara ett myggnät och en träsäng.
Trots dessa enkla förhållanden gjorde hans föreläsning – jordnära, rigorös och framåtblickande – ett djupt intryck på fabrikens ingenjörer och forskare.
Arv och inflytande över hela Kina
Efter föreläsningen upprätthöll professor Wang nära kontakt med Kaifeng Instrument Factory och erbjöd vägledning om experimentella designer för flödesmätare med icke-uniforma magnetfält. Hans undervisning utlöste en våg av innovation och samarbete:
Shanghai Institute of Termical Instrumentation
Samarbetade med Huazhong Institute of Technology (prof. Kuang Shuo) och Kaifeng Instrument Factory (Ma Zhongyuan)
Shanghai Guanghua Instrument Factory
Gemensamma projekt med Shanghai Jiao Tong University (Huang Baosen, Shen Haijin)
Tianjin Instrumentfabrik nr 3
Samarbete med Tianjin University (Prof Kuang Jianhong)
Dessa initiativ utvecklade Kinas kapacitet inom flödesmätning och hjälpte till att övergå från empirisk design till teoridriven innovation.
Ett varaktigt bidrag till en global industri
Idag rankas Kina bland världens ledande inom produktion av elektromagnetiska flödesmätare, med teknik som tillämpas inom industrier som sträcker sig från vattenrening och petrokemikalier till livsmedelsbearbetning och läkemedel.
Mycket av dessa framsteg kan spåras tillbaka till professor Wang Zhuxi, en man som var mentor för Nobelpristagare, utstod politisk förföljelse och i tysthet revolutionerade en industri.
Även om hans namn kanske inte är allmänt känt, är hans arv djupt inbäddat i de apparater som mäter, reglerar och driver den moderna världen.
Läs mer om instrumentering
Publiceringstid: 22 maj 2025